Har tillbringat en hel vecka hemma hos familjen i Norrland. Det har varit helt underbart. Har inte behövt tänka på något och är totalt avslappnad. Allt jobbigt som har funnits i bakhuvudet har jag lämnat kvar hemma och jag har bara njutit av den här veckan.

Men idag kan man säga att det lugna är över. Vi drar till nämligen till Sälen om bara någon timme. Där blir det party och förhoppningsvis en hel del åkning i backarna. När killarna har pratat om Sälen har det  låtit som om det endast ska supas, men jag vill åka skidor också. Lukas lova mig att det inte enbart skulle supas och det är bäst att han håller det. Visserligen så borde han vilja åka en del han också eftersom han just har införskaffat en ny bräda för de presentkort han fick i julklapp av min familj.

Nä, nu måste jag nog gå och börja packa, bye!

Igår kväll efter att vi ätit middag så kände Lukas för att vara lite kreativ och då är det jag som får agera levande målarduk. Efter ungefär en halvtimmes ritande i svanken på mig så hade det resulterat i en ros med en dödskalle i mitten. Riktigt cool faktiskt, men han var inte nöjd där. Vi kolla runt lite på nätet och då hitta vi en snygg bild på en sån där koifisk. Att rita den där koifisken tog lite tid, men snyggt blev det. Skulle också vilja vara duktig på att rita, är lite avundsjuk på Lukas faktiskt:P

Annars hände det inte så mycket igår, var chaufför åt Lukas som åkte in till stan för att festa lite med grabbarna. På vägen hem sen fick jag krypa fram på småvägarna, det var rena isgatan. Ett tag satte Lukas ut fötterna utanför bilen och åkte med på vägen, rena skridskobanan.

Det som är intressant med att vara fylledriver är att fyllon berättar saker som de tidigare aldrig sagt. Fick veta igår att Lukas är orolig för mig när jag är ute och kör bil och ibland när jag rider. Gulligt tycker jag, men det har han aldrig berättat, fast att vi har varit tillsammans nu i (ja vad blir det) ungefär 2 år och 4 månader. Det är intresant med såna här fyllebekännelser:) 

Känns som om nån där upp typ jävlas med mig eller nått. Så har det känts ungefär en stor del av hösten, men nu har det blivit lite mera påtagligt. För det första så är jag fortfarande arbetslös och det känns ganska hopplöst vad gäller att få ett jobb. Sen dog min morfar för ungefär två veckor sen och imorgon ska jag upp till Sundsvall för hans begravning. Brukar se fram emot att åka hem, men inte imorgon. Har aldrig varit på någons begravning förut, men jag vet att jag kommer att börja böla:(

I torsdags så hade det ju snöat en massa på natten och på morgonen när jag var på väg till stallet så fick jag sladd på bilen och krascha ner i diket. Har aldrig varit så rädd förut som jag var då. Känslan av att ha noll kontroll var hemsk, men jag hade iallafall tur i oturen. Tur för att jag inte fick möte eftersom jag for fram och tillbaka över vägbanan och tur för att jag inte hade en högre hastighet för då hade jag troligen farit över en mur som nu bilens arsle stod och vägde på istället. Bilen mådde dock inte så bra efter den lilla olyckan, framhjulen stod åt två olika håll bland annat.

Så det var ju bara till att plocka fram min lilla Seat igen (det var ju förstås Lukas Audi som jag kvadda) men den upptäckte vi går inte riktigt som den ska så det har blivit några vändor till Biltema nu.

Sen nu i veckan har jag fått halsfluss, mindre kul. Har haft 39 graders feber och legat och kallsvettats som en galning i sängen. Det som får allt att tjänas lite bättre är ju då att man har en underbar pojkvän som tar hand om en. Ligger och klappar en på ryggen och masserar min otroligt stela nacke.

Jag lyckades ju då dock smitta honom också, så nu ligger vi båda två hemma och gör ingenting. Igår blev jag lite chockad när jag upptäckte att kl var halv 3 när vi vaknade.

Nä, nu ska jag sluta beklaga mig och berätta något kul istället. Jag har fått en tidig julklapp som är (fanfar) en laptop! Och i förra veckan beställde jag internet så i tisdags fick vi det så nu är man inte lika handikappad längre. Datorn går på högvarv och jag och Lukas slåss om vem som tur det är att få använda den.

Nä, nu ska jag avsluta medans jag är på bra humör, bye.